Pierre Jarlskog är idag Head of Factoring på Qred Bank, där han leder de 13 personer som ingår i factoringfunktionen. Innan rollen på Qred arbetade han på Euro Finans, men Pierre har en något speciell relation till sin tidigare arbetsplats.
– Jag har varit på Euro Finans iklädd såväl blöja som kostym.
Pierres far är grundare till financejätten, och Pierre beskriver kontoret som ett andra hem under uppväxten. Grundat samma år som han föddes, är bolaget nästan som ett andra syskon.
– Min pappas kollegor brukade skjutsa hem mig på kvällen om han behövde jobba sent, de kändes som familjemedlemmar efter ett tag. Det är något som är väldigt speciellt på Euro Finans, den låga personalomsättningen. Många av de som jobbar där idag har sett mig växa upp, och jag har en väldigt nära relation till dem. Jag tror att det är ett väldigt bra exempel på att nöjda medarbetare stannar, och även skapar nöjda kunder. Det är en lärdom som jag tagit med mig till min nuvarande roll.
Apropå det, vad fick dig att lämna Euro Finans för din nuvarande roll?
– Jag tror att jag behövde nya utmaningar, och få växa i ett nytt sammanhang. Qred har många sidor som påminner mig om Euro Finans. De båda har som mål att hjälpa och förenkla livet för småföretagare, men det som är annorlunda är att Qred driver mycket innovation inom kreditbranschen. Vi håller till exempel på att implementera AI i några av våra tjänster. När det kommer till företagslån har vi en egen scoringmodell som bygger på olika parametrar som man arbetat fram under lång tid. Det innebär att många lån kan beviljas mer eller mindre automatiskt, vilket i sin tur tillåter oss att hjälpa fler företag. Just den här typen av innovation har jag nog varit sugen på länge, och det är roligt att få något nytt att bita i.
Pierre beskriver en något komplicerad relation till sin far under uppväxten. Han kände länge att han behövde leva upp till sin pappas framgångar, vilket tärde på hans psykiska hälsa och självkänsla.
Har du alltid velat jobba inom samma bransch som din pappa?
– Jag tror att jag länge hade siktet inställt på att bli en framtida chef för Euro Finans och gå i min pappas fotspår. Under min uppväxt tror jag att jag väldigt länge strävade efter att bli min pappa. Jag hade sett honom bli otroligt framgångsrik och tänkte nog – “Om jag är som honom kommer jag bli lika framgångsrik själv.” Jag kände alltid att jag stod i skuggan av min fars framgång, vilket ledde till att jag utvecklade destruktiva tendenser. Jag fokuserade väldigt mycket på att vara populär, istället för att lära känna folk på djupet. När jag var 19 nådde jag min bottenpunkt, då jag åkte dit för rattfylleri en kväll efter en fest. Det var ett stort misstag som jag ångrade otroligt mycket, men det var även det som fick mig att inse att jag behövde göra en stor livsstilsförändring.
Pierre började intressera mig mycket för psykologi, och plöjde igenom cirka 500 självhjälpsböcker. Medan han studerade ekonomi vid Lunds universitet växte hans intresse för människor, vilket ledde honom in på organisationspsykologi. Pierre sa upp sig från Euro Finans för att hoppa på ett traineeprogram hos en management consulting-firma, och under några år arbetade Pierre som coach, vilket han beskriver som en mycket utvecklande upplevelse.
Under den här tiden grundade du även ett initiativ för att hjälpa unga med rådgivning och livscoaching, kan du berätta lite mer om det?
– Det gick ut på att jag i samarbete med gymnasieskolor runt om i landet tog emot unga som kanske behövde lite extra stöd och hjälp. Det är egentligen inte konstigt att unga idag kan vara otroligt stressade inför framtiden, det är ju helt vansinnigt att en femtonåring ska behöva ta ställning till vad den vill göra med resten av sitt liv. Jag insåg att jag själv hade behövt vägledning och coaching under den perioden, vilket blev grundidén för hela projektet.
Jag minns att jag kämpade mycket med mina egna förväntningar på mig själv, och mådde ganska dåligt. Samtidigt startade jag även en podd – Insiktspodden. Där förde jag samtal med intressanta människor i min närmiljö, där vi diskuterade just psykisk ohälsa, och vad de har gjort för att undvika att fastna i det och kunna hålla sin bana genom livet. Det jag försökte belysa var att alla har problem; ingen mår bra hela tiden. Hela den här delen av min resa var så värdefull, inte bara för att den tillät mig att ge tillbaka till skolan och ungdomarna, utan även för att jag kunde börja fundera på vem jag var, och vad jag ville göra med mitt liv.
Efter några år som coach kom Pierre som av en slump tillbaka till Euro Finans. Det hade uppstått en vakans som behövde fyllas snabbt, och Pierre fick hoppa in.
Ett bra bemötande, där kunden känner sig sedd och uppskattad,
kommer alltid vara viktigare än det lägsta priset.
– Mitt uppdrag var att bygga upp kundserviceavdelningen. Jag insåg då att det gick att kombinera mitt intresse för att hjälpa människor med ett jobb inom finans. Jag har alltid tyckt att alla typer av affärer handlar om mänskliga relationer i första hand. Det kan ju låta otroligt klyschigt, och jag tycker att det är rent sunt förnuft, men det tåls att sägas ändå. Det är svårare att lämna de som vi tycker om, och som tycker om oss. Vi kunde se att de kunder som stannade längst på Euro Finans var de kunder som vi hade närmast relation till.
Det är ju riktiga människor vi har att göra med, med sina egna problem, drömmar och funderingar. Jag tror att om man kan möta dem på ett personligt sätt, så har man alltid nöjda kunder. Ett bra bemötande, där kunden känner sig sedd och uppskattad, kommer alltid vara viktigare än det lägsta priset.
Intresset för mänskliga relationer, nu även kundrelationer, har Pierre burit med sig. Han berättar att han i sin nuvarande roll sätter stor vikt i hur man behandlar sina kunder, att det är viktigt att ha ett mänskligt perspektiv.
Kan du ge ett exempel på det mänskliga perspektivet inom kreditgivning?
– Om man pratar om lån till företag till exempel, handlar det ju i grund och botten om att vi ska kunna hjälpa dem att förverkliga sina drömmar. För oss kanske det är en vanlig tisdag på jobbet, men för dem kan det handla om att kunna ha kvar sitt företag, eller expandera, det är ju jättestort. Jag gör alltid mitt bästa för att försöka hitta en lösning, även om kunden inte kan sälja en hel faktura till exempel, så kanske vi kan köpa en del av den? Vi måste påminna oss själva om att vi inte pratar med ett organisationsnummer, utan en människa.
Du nämnde att Qred har börjat använda AI för att göra grundläggande scoring för lån, hur behåller man det mänskliga i en automatisering?
– Jag tror att det viktigaste är att veta vad man ska automatisera. Att fånga upp grundläggande information, till exempel, kan automatiseras. Handläggning och kontakt med kunder, bör inte göra det. Genom att automatisera delar av vår process så kan vi istället rikta mer personal mot att ha dialogen med kunderna, och det tror jag blir en överväldigande positiv förändring.
