Viveka Strangert har jobbat med compliance sedan 2007, i grunden är hon jurist och har arbetat inom bolagsvärlden, på stora bolag som Swedbank. idag driver hon ett eget konsultbolag, och sitter i ett antal styrelser för finansiella bolag. Viveka har även en master i besluts-risk- och policyanalys, och skrev en slutuppsats centrerad kring just compliancerisk.
– Jag tror att mina erfarenheter inom både den praktiska och teoretiska sidan av compliance gör att jag närmar mig området från en ganska speciell synvinkel, berättar Viveka.
Viveka menar att det som framförallt utmärker compliance som bransch är hur många olika teoretiska och praktiska områden man tangerar. En compliance officer behöver inte bara ha koll på juridik, utan även vara en fena på strategi, ekonomi, beteendevetenskap, kommunikation och psykologi, m.m..
– Saken med compliance är att man har regler, och faktiskt beteende, och compliance är det som händer där emellan. Rollen handlar mycket om hur man kan få organisationens medarbetare att följa reglerna, och för det behöver man vara bra på människor och hur de fungerar, inte bara regelbiten. Samtidigt måste man kunna hjälpa till att få reglerna i en organisation att bli begripliga och praktiskt möjliga att följa för den som jobbar där.
Tror du rollen kommer
gå mer åt det hållet?
– Compliance är fortfarande en så pass ny bransch, att det fortfarande finns mycket kvar att definiera. Vi har redan sett ett stort skifte- från att vara ett yrke som framförallt återfinns i finanssektorn har compliance nu blivit en vanligt förekommande funktion inom alla möjliga sektorer, även den offentliga vilket är mycket positivt.
Som frilansande Compliance Officer arbetar Viveka nära många olika complianceavdelningar. Hon beskriver det som ett samarbete, där hon tillsammans med teamet bygger upp processer och planer. Hon gör aldrighela arbetet själv, då hon menar att det viktigaste är att teamet som kommer hantera frågorna efter att hon lämnat som konsult också är införstådda med arbetet. Och att de trots allt känner sin egen affär bäst. Vid sidan om detta är hon även mentor till många yngre compliance officers som ofta är ensamma inom compliance på sin arbetsplats.
”Jag brukar säga att compliance inte är något för veklingar”
Viveka Strangert
– Den här rollen kan vara otroligt tuff, då det ofta handlar om att utmana verksamheten och ledningen, och implementera ändringar som av dem kan uppfattas som dyrt och kortsiktigt sämre för affärsnyttan. Om man inte kan få gehör för de förändringar man vill implementera, framförallt om man är ensam i sin funktion, kan det vara viktigt att ha någon att vända sig till för stöd och rådgivning. Jag tror att man som compliance officer måste se sig själv inte som den tråkiga, som hela tiden kommer med regelverksluntan, utan som kundernas, ägarnas och samhällets beskyddare. Rollen kräver att man besitter någon typ av rättspatos, vilket jag också ser i många av de compliance officers som jag möter.
Hur mår branschen idag?
Vilka utmaningar ser du,
och hur går utvecklingen?
– Den största utmaningen idag är att hitta kompetent och erfaren personal. Efterfrågan på kompetens har skjutit i höjden de senaste åren, och det finns inte tillräckligt många compliance officers som kan täcka upp. Det leder till att det börjar gå inflation i löneutvecklingen, och man kan bli senior på ett bolag inom två år. Vi är som sagt en så pass ung disciplin, och det reflekteras inte minst i bristen på universitetsutbildningar som är specifika för rollen. Nu har vi fått den första, en enstaka kurs på Lunds universitet, som riktar in sig på endast compliance. Det finns även utbildningar som ges genom Företagsuniversiteten, och jag hoppas den utvecklingen fortsätter. Genom att få fler utbildningar på plats hoppas jag att rollen kan definieras, och professionaliseras. Jag tror även att det vore nyttigt för branschen att på sikt introducera någon typ av auktorisering, som definierar saker som vad som är en korrekt metod, rollens ansvarsområden och krav på kompetens samt erfarenhet för att få kalla sig auktoriserad.
Viveka berättar också att det kommer ställas nya krav på en varierad kompetens, då compliance börjar arbeta mer datadrivet, och IT blir en större del av operationen. Hon menar att det kommer behövas compliance officers som är specialiserade på dataanalys. Hon pekar även på att compliance närvaro inom offentlig sektor växer, vilket också kommer nyansera kompetensbehovet. Men framförallt lyfter Viveka vikten av ett riskperspektiv:
– Jag tror att vi kommer behöva skifta till ett större riskperspektiv, med inflödet av nya regelverk som inte ser ut att stanna av kommer bolagen inte kunna efterleva allt till punkt och pricka. Där kommer vi behöva ta vissa risker, och bedöma vilka regelverk som är viktigast för respektive verksamhet, alltså där man absolut inte får gå fel, och vilka regelverk som man kan prioritera något lägre och därmed lägga lite mindre energi och resurser på utan att för den skull medvetet bryta mot externa regler.
Hur har synen på compliance förändrats de senaste åren?
– Jag tror att de flesta inom finansiell sektor nu har börjat förstå att compliance är en livsnödvändighet, som faktiskt bidrar till affärsnyttan. Det har i sin tur lett till en större förståelse för rollen. Man ser inte längre compliance som en “glädjedödare”, utan som en viktig resurs för både VD och styrelse.
Vad kan vi lära oss av
till exempel USA?
– Någonting som vi ser i till exempel USA är att ett bolag kan ställas inför rätta. Det innebär att man även får en riktig möjlighet att försvara sig, och peka på vilka processer man har på plats för att förebygga olika typer av risker. Det tas mer hänsyn till vilka ansträngningar bolaget gjort för att förebygga regelöverträdelser, och det finns en ödmjukhet inför att ett bolag inte kan punktmarkera alla sina anställda i allt de gör. I Sverige fungerar det tyvärr inte så, om man har brutit mot ett regelverk så är det mer eller mindre bara så, och det kan vara svårt att få gehör för förmildrande omständigheter. Jag skulle vilja se att vi sneglar mer på den amerikanska modellen här, bolag som gör sitt absolut bästa för att förebygga till exempel mutbrott borde få lägre straff även om en enskild anställd gör något olämpligt än bolag som knappt har processer på plats.
I år anordnas den första compliance-galan i Sverige. Galan är ett initiativ som har till uppgift att prisa och uppmärksamma de aktörer och personer som utmärkt sig i branschen under det föregående året.
Hur ser du på att branschen
nu fått en egen gala?
– Jag brukar säga att compliance inte är något för veklingar. Det är en yrkesbana som kräver mycket av en, och ibland är det riktigt tufft. Därför tycker jag att det är otroligt viktigt att initiativ som dessa existerar, där vi kan hylla varandra, och samlas för en trevlig kväll. Men ur ett större perspektiv är det också ett viktigt steg mot att börja skapa en yrkesstandard, eller basplatta, som vi alla kan stå för och är nöjda med.
