Marie Wallin tog i höstas emot Kreditföreningens pris Årets Kreditprofil. Hon driver till vardags det egna bolaget Rätt Nu, där hon rådgiver och stödjer företag som vill få juridisk specialisthjälp med riskhantering och förebyggandet av finansiell brottslighet, bland annat penningtvätt och bedrägerier.
Marie Wallin
Hon är även författare med två utgivna böcker om just detta och hon föreläser och utbildar regelbundet, på bland annat SSE Executive Education vid Handelshögskolan i Stockholm, och är också en av Norstedts juridiks experter på området straffrätt. Kreditnytt träffar Marie för att diskutera de största riskerna på kreditmarknaden idag samt vad kreditbranschen behöver ha koll på när det kommer till en viss allmän rättsprincip.
Maries bakgrund inom såväl kommersiell bolags- och avtalsjuridik som från straffrätt, genom att ha varit kammaråklagare, ger henne ett unikt och brett perspektiv på frågor om finansiell brottslighet som på många sätt handlar om både straffrätt och civilrätt. Ett perspektiv som hon vill nå ut med till så många som möjligt.
– Jag talar alltid klarspråk om de straffrättsliga riskerna som kan finnas i olika kommersiella situationer och märker ibland att min tydlighet om de här riskerna inte alltid är vad mottagaren vill höra. Då är det viktigt att påminna mig själv om vad mitt företag Rätt Nu står för och att det handlar om att verka värdeskapande och att leverera fakta om vad som gäller. Att kärnan i bolaget handlar om just den integriteten och att jag alltid kallar saker vid dess rätta namn; även om det inte skulle vara vad till exempel en ledningsgrupp egentligen vill höra just då. Därför känns det fantastiskt att ta emot Kreditföreningens pris, det blir som ett erkännande från en bransch där jag tidigare faktiskt uppfattat att mitt klarspråk ibland mött en del motstånd.
Marie är jurist i grunden, något som för henne skapar en viktig trygghet i det arbete hon gör nu. Det är en utmaning att hantera både straffrättsliga och civilrättsliga risker i affärssammanhang där lönsamheten väger tungt. Då gäller det verkligen att navigera rätt i den juridiska metoden; att alltid utgå från de regler, fakta och begrepp som finns – och att alltid vara saklig. Marie har sedan 2019, då hon startade sitt bolag, konstant arbetat med att göra fler företagare uppmärksamma på straffrätten och dess koppling till de olika företagens risker.
– Företag kan verkligen få hjälp och nytta av att använda även straffrätten i sin riskhantering. Straffrätten ger fler verktyg för att stoppa kriminella pengar och kunskap om den skapar också ett skydd mot att företaget används som ett brottsverktyg och att företagets anställda riskerar att begå brott på jobbet. Och det viktiga är att straffrätten träffar alla verksamheter; oavsett om den lyder under penningtvättslagen eller inte.
Just när det kommer till penningtvättsbrottslighet vill Marie också att fler ska veta hur relativt enkelt det är att begå brottet näringspenningtvätt – att det inte handlar om att faktiskt tvätta pengar eller att det ens behöver handla om bevisade brottspengar; utan om att ha agerat med ett “klandervärt risktagande”. Och att det också räcker för en åklagare att bevisa ett så kallat likgiltighetsuppsåt för att få någon att bli dömd för det brottet. Hon vill i det sammanhanget också sprida det viktiga budskapet som kommer från en allmän rättsprincip inom juridiken: säg nej till att fullgöra en prestation om det innebär att du kommer begå ett brott!
Marie har under många år föreläst och utbildat om just denna allmänna rättsprincip som i sin helhet lyder “att ingen är förpliktad att fullgöra en prestation om detta innebär att han eller hon begår en straffbar handling”.
– Principen är för mig så självklar. Den bygger på sunt förnuft. Att ingen ska behöva tvingas in i ett avtalsförhållande eller tvingas vara kvar i ett om det betyder att du kommer begå brott. Ändå har jag gång på gång mött motstånd då jag berättat om den. Och det händer tyvärr fortfarande. Att jag inte blir trodd och att jag i vissa fall blir direkt avfärdad med att jag inte har koll på vad som gäller eller att det skulle råda ”delade meningar” om detta. Det gör det inte. Mitt i det här arbetet, den 30 augusti 2023, meddelade Högsta domstolen sitt vägledande, straffrättsliga avgörande i NJA 2023 s. 708 “Advokatens överföringar” och där skrev HD om just denna allmänna rättsprincip. Att straffrätten övertrumfar civilrätten om det uppstår en regelkonflikt. HD använde den också och med stöd av den dömdes den åtalade advokaten för brottet näringspenningtvätt mot dennes nekande.
Marie berättar att när domen kom med just den skrivningen från Högsta domstolen var det lite som att det var nyår, midsommar, födelsedag och julafton på en och samma dag. En riktig bekräftelse. Att de fakta hon förmedlat genom åren och som hon själv såklart vetat är korrekta från och med detta datum också finns tydligt på pränt i ett avgörande från HD.
– Jag vill verkligen vara tydlig med detta: om du har en civilrättslig förpliktelse där du riskerar att begå ett brott, som till exempel näringspenningtvätt, om du fullgör den så kan och ska du säga stopp. Till exempel när det kommer till kreditgivning så kan det börja med en finansieringslösning som ser bra ut men som över tid ändrar skepnad, verkar vara kopplad till kriminell verksamhet och som du kanske till och med får bekräftat är kopplad till kriminella pengar. I en sådan situation måste du stanna upp och reflektera. Kommer du själv begå brott om du är kvar i den där civilrättsliga förpliktelsen? Då måste du såklart veta vilket brott det handlar om. I det här fallet är det mest relevant att undersöka ett ansvar för brottet näringspenningtvätt och att då också veta vad som räcker för att hamna i ett likgiltighetsuppsåt. Det är här kunskaperna om specifika brott och om straffrätt behövs. Det är här det går att göra skillnad redan i dag genom att sätta stopp för att de kriminella pengarna kommer in i det legala systemet. Det är här du även kan skydda dig själv från att begå brott på jobbet och se till att din organisation inte blir ett brottsverktyg och en del av de kriminellas brottsmanus. Det är här du ska säga nej med stöd av den allmänna rättsprincipen, som skyddar dig. Trots HD-domen ifrågasätts jag ändå fortfarande när jag berättar om det här och en del hävdar och förmedlar fortfarande att du inte alls kan säga nej här; att det inte finns något sätt att “komma ur” detta på. Att det inte skulle gå att säga upp avtalet ens om du vet att det är en del av ett kriminellt finansiellt flöde. Att du med andra ord måste fortsätta ta emot till exempel bekräftade bedrägeripengar. Det är tröttsamt. Du behöver ju vända på det! Vad händer om du inte säger stopp trots att du insett risken om de omständigheter som utgör grund till brottet näringspenningtvätt – alltså ett klandervärt risktagande – i och med de kriminella pengarna du erbjuds att ta emot? Säg nej och stopp – för annars riskerar du själv att begå brott. Som advokaten i “Advokatens överföringar”. Det råder inte delade meningar om det här. Högsta domstolen är tydlig.
Det har den senaste tiden talats om just detta, vilka skyldigheter man har att stanna kvar i ett avtal, även om man vet att det är kriminella pengar som står bakom. Marie hänvisar nu, som hon alltid gjort, till den allmänna rättsprincipen och sedan sommaren 2023 även till Högsta domstolen.
Marie vill tro att kreditföretag förstår även de straffrättsliga riskerna och tar dem på allvar men att fler behöver bli ännu vassare på detaljerna i straffrätten om vad till exempel brottet näringspenningtvätt innebär och de olika beståndsdelarna av ett likgiltighetsuppsåt. Hon hoppas också på att fler institut börjar använda verktyget som finns i den allmänna rättsprincipen som HD skriver om och med stöd av den sätter stopp för att kriminella pengar får användas i den fina ekonomin. Att fler får upp ögonen för allvaret i och med “Advokatens överföringar” och att det inte går att stoppa huvudet i sanden.
– Jag har lyssnat till företagsledningar som till sina medarbetare sagt att målet för kommande år är att öka omsättningen till X kronor och att öka antalet affärer till X antal – utan att säga att det ska vara under förutsättning att det handlar om rena affärer med rena pengar. Det är en utmaning att, efter detta, kliva upp på samma scen som de föregående talarna och för samma åhörare på ett trovärdigt sätt föreläsa om finansiell hållbarhet, om brottet näringspenningtvätt, hur ett likgiltighetsuppsåt ser ut, om den allmänna rättsprincipen och om utgången i “Advokatens överföringar”. Jag tror att styrning och ledning, både på nationell nivå i Sverige och i många fler bolag, måste tänka mer på det här. Jag ser inte att vare sig politiken, den finansiella sektorn eller någon annan del av Sverige i stort tar sitt fullständiga ansvar när det kommer till att strypa den kriminella ekonomin. Det här att säga nej och stopp.
Marie menar, i likhet med så många andra, att en av de absolut viktigaste åtgärderna mot organiserad brottslighet är att begränsa gängens ekonomiska muskler. Och att se att det dödliga våldet hänger ihop med den kriminella ekonomin. Hon berättar om tiden då hon själv var ungdomsåklagare i Järva i Nordvästra Stockholm, och säger att det är svårt för det ärliga livet att konkurrera när det kriminella lockar med snabb lyx, dyra klockor och bilar. Stryper man pengarna, så försvinner även incitamentet för många att gå in i kriminaliteten. Den kriminella ekonomin göds inte bara av narkotikahandel och andra ”klassiskt” kriminella områden, mycket handlar om bedrägerier och annan finansiell brottslighet och den möjliggörs även till stor del av vanliga kreditbolag som gör affärer med kriminella kunder.
Kanske är det på grund av bristande kundkännedom, eller av rädsla för vad det skulle innebära att säga upp avtalet.
– Just det där ordet möjliggörare, som det pratas så otroligt mycket om idag, har jag väldigt svårt för. Det devalverar vad man pratar om. Man är inte en möjliggörare om man fortsätter ha en känd kriminell person som kund – då är man en medhjälpare eller till och med en gärningsperson till brott. Då är vi tillbaka till det här vad jag står för i mitt företag och att jag endast talar klarspråk och kallar saker vid dess rätta namn.
Marie trycker på vikten av en gedigen kundkännedom och att förstå affären och de transaktioner det handlar om. Om några som helst oklarheter finns kring en kund eller en affär måste det redas ut.
– Om det skulle vara så att situationen inte blir klarare trots alla frågor – utan den snarare blir mer och mer oklar; då uppmanar jag verkligen till att tänka ett varv till. Att sätta sig in i vad brottet näringspenningvtätt innebär och att ta till sig vad den allmänna rättsprincipen och HD:s dom “Advokatens överföringar” säger. Du kan och ska säga nej och stopp om du kommer att begå brott. Att förstå att det här är gällande rätt och att de som säger att det råder delade meningar om detta har fel. Vi som är på den goda sidan i samhället tycker jag inte har vare sig tid eller råd att tjafsa med varandra om det här. Vi på den goda sidan borde bygga och toppa vårt lag och inte lägga tid på att ifrågasätta varandras kunskaper. Vi vill alla väl, tänker jag, och jag tror absolut inte att någon av oss vill göda den kriminella ekonomin. Därför behöver fler veta mer om straffrätten och de straffrättsliga riskerna och konsekvenserna. Det går att sätta i gång med ett annat arbetssätt redan nu om man vill. Att börja rensa och agera själv – att inte tänka att “någon annan” nog gör det eller att du måste ändra dina avtalsvillkor eller få en annan skrivning i en ny lag. Den allmänna rättsprincipen skyddar dig och är ditt verktyg. Det är absolut inte den enda lösningen på det här samhällsproblemet men det finns en kraft i det här verktyget och varför inte använda det för att på riktigt börja göra det svårare för de kriminella att utnyttja oss för sin egen vinning?
