Ann-Sofi Henrikson är lektor vid Juridiska institutionen på Umeå Universitet, där hon undervisar och samt forskar om bland annat överskuldsättning och krediter. Hon tog nyligen emot Svenska Kreditföreningens stora kreditpris för sin forskning på området ekonomiskt våld.
Ann-Sofi Henrikson
Ekonomiskt våld grundar sig i att en partner eller närstående person negativt påverkar eller kontrollerar offrets ekonomi. Det kan till exempel röra sig om att man tar lån eller öppnar konton för casinospel i sin partners namn, antingen under hot eller utan deras vetskap. I många av de fall som Ann-Sofi studerat har offrets ekonomi varit negativt påverkad långt efter att relationen tagit slut. Den här typen va våld är särskilt förekommande i romantiska förhållanden, vilket gör rättsläget mer komplicerat än vid andra typer av identitetsstöld eller bedrägeri.
– Bakgrunden till forskningsplanen kom från början från Kronofogden, som noterat att de fick in en hög volym av ärenden där personen hävdade att skulden inte var deras, eller att en skuld uppstått utan deras vetskap. Det var så jag hittade korrelationen mellan fysiskt och ekonomiskt våld, inleder Ann-Sofi.
Ann-Sofi berättar att en av faktorerna som komplicerar det rättsliga för offret är att det kan vara svårt att bevisa att lånet tagits mot ens vilja. I många fall har offret själv tagit lånet, vilket tekniskt sett innebär att de själva ansvarar för det. Men det kan finnas många faktorer som påverkar, till exempel är det vanligt att offret vet att partnern har ett högt våldskapital, och varit rädd för att säga emot.
– Det kan också handla om rena hot, till exempel att partnern har hotat om att döda husdjur eller skada familj om inte offret medverkar. En annan vanlig företeelse är att partnern helt enkelt stjäl, eller tar reda på offrets BankID, vilket ofta är den enda typ av legitimation som krävs för att ta ett blancolån idag. I sådana fall är det inte ovanligt att offret inte är medveten om att lånet tagits innan de blir kontaktade av Kronofogden.
I de flesta fall handlar det om män som redan har en historia av att vara psykiskt eller fysiskt misshandlade mot sin partner. Det gör situationen ännu mer ödesdiger, då en försvagad ekonomi ofta innebär att det blir svårare för offret att lämna sin potentiellt våldsamma partner.
– Vi har inte mycket rättspraxis när det kommer till identitetsstöld i nära relationer. Mycket av det vi sett tidigare handlar om en extern person som kommer över till exempel ett BankID, det vill säga mer klassiska bedrägerier. Just det faktum att det handlar om en partner, någon man älskar och vill bygga en framtid med, gör förutsättningarna något annorlunda. Mänskliga faktorer såsom tillit, förtroende och kärlek spelar in, vilket inte är lika svart på vitt. Till exempel har vissa av de kvinnor jag talat med berättat att de tagit lånet för att visa att de trodde på förhållandet, och ville göra sin partner glad.
Lån, spel och andra ekonomiska tjänster har aldrig varit så lättillgängliga som idag. Man kan ta ett lån från soffan en fredagskväll, eller medan någon står och skriker på en. Och eftersom man aldrig stöter på en människa under processen kan ingen kontrollera att det faktiskt är du som vill ta lånet, eller vilket psykiskt tillstånd du befinner dig i.
– Man kan kort sagt säga att den digitala ekonomin har förenklat och utvidgat möjligheten att utöva ekonomisk kontroll. Detta visar också på vilka svagheter som finns i identifikationsprocessen idag. Det är tämligen enkelt att få ett lån med bara BankID som identifikation. Det är lika enkelt att skriva in en felaktig mailadress i kontaktuppgifterna, om man inte vill att ens partner ska se kravbreven. Å andra sidan finns fall där offret gått till ett bankkontor på uppmaning från sin partner. Men jag tror ändå att man skulle kunna fånga upp mycket om man var tvungen att möta en person någonstans i processen, i alla fall de “spontana” lånen skulle kunna förebyggas, säger Ann-Sofi.
Generellt menar Ann-Sofi att en gedigen kreditprövning räcker långt i det förebyggande arbetet. Hon är också överlag skeptisk till den snabba kreditgivningen, där man kan få pengar på sitt konto med bara några knapptryck. Hon öppnar även för att staten skulle kunna ta ett bredare ansvar, och till exempel inkludera ekonomin när man behandlar ärenden rörande fysisk misshandel.
– När relationen avslutats och offret återigen får kontroll över sin ekonomi kan konsekvenserna vara allvarliga, och tyvärr saknas ofta hjälp att få från statliga instanser. Ofta är alla eventuella sparpengar borta, och ens kreditvärdighet är körd helt i botten. Det innebär att personen står helt utan buffert, ibland utan möjlighet att få hyra en ny lägenhet eller dylikt. Därför är det kritiskt att personen har ett bra socialt skyddsnät runt sig, som kan hjälpa med pengar, men också stöd och råd. Att det finns mycket begränsad hjälp från statligt håll är farligt för de offer som inte har någon annan att vända sig till för hjälp, menar Ann-Sofi.
Samtliga kvinnor som Ann-Sofi intervjuat hade också upplevt fysiskt våld i relationen. Många uttrycker att det fysiska våldet gick att komma över med tiden, men att man aldrig riktigt kommer ifrån det ekonomiska våldet. Man blir påmind om det varje månad när brevet från Kronofogden kommer.
